tisdag 30 december 2008

Summering

Ännu ett år till ända. Jisses vad detta år sprungit iväg.

Det har nog varit ett av de mest positiva år hittills. Men inte speciellt lugnt. Vi har nog aldrig varit så osams som detta året, men aldrig varit så tajta.
Så är det när en liten tittar ut.

Det har verkligen varit Gustavs år. Han har varit medlepunkten i våra liv.

Men också ett år av operationer. Jag har opererats tre gånger. Ett kejsarsnitt och två handledsoperationer. Och jag klarade det också.

Det har varit ett år fullt av kärlek och bebisar! Och bara en kille. Vår kille. Annars har alla fått flickor. Stackars Gus kommer att få ha flickkläder på sig när dom ska klä ut sig när dom är 6-7 år.....

Hur var då julen?
Jodå, magsjukan smittade mig. Jag mådde tokilla på julafton och var dålig i magen flera dagar efter.
Gustav hade diaréer i fem dagar. Han har precis börjat äta normalt igen. Men när man kramar honom känns revbenen.
Vi ska väga på fredag.

Julklapparna var perfekta!
Gus fick en Stokkestol. Den är superduperfin!
Och kläder och ett sparkonto.

Fast vi har en julafton kvar. Den ska firas på lördag med mina föräldrar.
Vi längtar efter dom.
Det ska bli så kul att visa vad Gustav har lärt sig.
Just det, han bestämde sig för att lära sig fyra nya saker på två dagar. När han var sjuk.

Så nu ställer han sig upp mot ALLT! Han kan rypa på riktigt, när han vill. Han sätter sig upp själv. Och han går runt sängen om han kommer upp.

Han kallas numera för Bulan. Stabil är han inte. Men fantastisk!

Vår lillkatt åkte på storstryk i förrgår. Det stryker omkring vad vi tror är en vildkatt här. En okastrerad sådan. Han gav sig på henne rejält. Hon vägrade stödja på sitt vänstra framben så vi tog henne till veterinären. Hon fick anitbiotika för att hon har ett bett på benet.
Vi ska ringa Miljökontoret nästa vecka, dom får lov att komma hit och sätta ut fällor så vi får kolla om det är en vildkatt eller inte. Jag återkommer i den historien.

Igår var jag och Fru L på bio. Vi såg Mamma Mia. Jag älskade den. Jag kommer se den många, många gånger.

Imorgon ska vi på nyårskalas hos familjen N. Dom flyttade till hus i förrgår. Hur dom har hunnit har jag ingen aning om!

Så, ska jag lämna några nyårslöften???
Nja, det är inte riktigt min grej, men jag kan lova att jag ska förbli gift, vara mamma och förhoppningsvis hitta ett jobb.

Gott nytt år, kära läsare.
Vi önskar er ett glädjefullt, roligt och utvecklande år!

Kram Ola, Icka, Gustav, Nellie och Rasmus

tisdag 23 december 2008

Dan före dopparedan

Tisdag förmiddag.
Lilleman sover förmiddag, Ola är på Maxi och handlar och jag tänkte uppdatera bloggen.Men har det hänt nåt?

Knappt.

Gus har varit magsjuk. Yuck. Tydligen sitter det i en vecka. Jotack vi märker det! Barn blir falskt laktosintoleranta också. Mmmmm, noterat....

Vädret? Jo tack, lite moln, vindstilla.

Humöret? Rätt bra.

Ungens söthetsgrad? Hög, mycket hög. Han har faktiskt inte varit så tokgnällig, mest velat sitta hos mig och mmm:at. Rätt mysigt.

En helt familjeorelaterad nyhet: Min "bror" Tobbe var på tv igår! Han och Fredrik Ekblom pratade om satsningen av en biogasdriven bil i STCC nästa år.
Man blir stolt. Han var lite nervös så han brääääkte jättemycket! Så gulligt.

Idag ska jag laga köttbullar, skinka och "fox bone ventilation". Det ska bli gott!

Vi firar jul här hemma.
Gustavs första jul.... Älskade lillunge, förra året låg du i min mage och jag längtade så efter dig. Nu är du här, stor och så duktig. Söt och jättesnäll.
Det ska bli så kul att se hur du reagerar på alla julklappar imorgon.

Och till er som läser:

God Jul. Må den bli fridfull, glädjerik och lugn.

Massa varma julkramar från hela familjen Sandström Jr.

torsdag 18 december 2008

I lördags

Jag kom ju på vad jag skulle skriva.
Om i lördags. Vi var på date jag och Ola. Tillsammans alltså.
Mycket trevligt.
En snorig, lite halvfevbrig som lämnades hos farmor och farfar.

Vi åkte in till Haga och gick på julmarknaden, Ola träffade en gammal klasskompis, vi skrattade elakt åt tjejerna som hade Buggaboo vagnar som inte klarar av kullersten och hade mycket trevligt.
Sen åkte vi till Bergakungen, vi skulle kolla på "The day the earth stood still", vi tyckte den var bra men om man väntar sig en tvist eller ett annat slags slut än ett Hollywoodslut ska man inte se den. Keanu Reeves var fantastisk.

Sen åkte vi ner till stan och parkerade, gick en snoa på Avenyn och sen till resturangen.
En indisk resturang som ligger på Teatergatan. Helt fantastisk god mat, mycket trevlig personal och en bra lokal.
Vi var jättenöjda. Och mätta....
Jag åt kyckling som rullats i färskostsyoghurt och peppar och sedan grillats i en tandoor. Mums!
Ola åt en gryta på biff.

Dit ska vi igen!

När vi kom för att hämta vår lilla snoris var han ledsen. Han hade ont i örat och vill helst vara hos mamsen...

Panodil, nässpray och högläge avhjälpte krisen.

Nu är han fortfarande snuvig men mycket, mycket bättre.
Han har baar gått in i en utvecklingspeiod antar vi. Han vägrar soman nämligen och det brukar vara ett säkert tecken på det.
Jag har tappat bort min "bibel" så jag vet inteom det är dags än. Jag tror det och alla tecken tyder på det också.
Jag får väl rnga nån av mina vänner eftersom jag tror alla har den boken..... Om an inte har det så bör man inköpa den!

Växa och utvecklas- sju utvecklingssprång det första året. Så tror jag den heter.... Rätta mig gärna....J eller L eller C eller M.....

Nu ska jag laga spenatsoppa.
Ola har varit ute och sövt Gustav. Han somnar bara i vagnen just nu. Mycket spännande!

Just ja, vi var till stan idag. Fikade med Fru D och lilla bärflickan. Jisses vad dom växer våra barn. Hon är så bedårande. Och lugn! När vår vildbatting sitter i knät får man säga neeeeej och plocka bort örhängen, halsband och glas ögon. Lilltjejen bara satt och pillade lite på knapparna på min tröja.

En sak till: Jag är smärtfri! Så skönt att ni inte kan ana!

tisdag 16 december 2008

8 dagar till jul

En vecka och en dag kvar till lillungens första jul.
Pappa Ola har köpt världens bredaste gran. Den är jättefin. Och bred. Det luktar gran i hela huset och jag försöker glömma att det bor en miljard småkryp i den....


Jag vet inte när jag får träffa min familj än. Lite ledsen över det men det ordnar sig förhoppningsvis.


Jag vet när jag får träffa tjejerna i alla fall! På torsdag ska vi fika och då ska jag släppa loss Gus med hans brudar! Den ena har börjat gå, nio månader gammal. Skitunge. Den andra har vi inte träffast på superlänge. Det ska bli trevligt. Ola ska klippa sig men han får joina oss sen.

Har vår lilla Einstien lärt sig nåt nytt då? Jo för all del. Idag ställde hans sig upp själv. Genom att hålla sig i duschkabinens kant. Han glömde bort vad han gjorde så han släppte och slog i kinden. Gråt och tandagnisslan.

Han har övat på att ställa sig mot saker ett tag nu. Och nu så gick det bra. Duktiga unge. Han har även lärt sig att slita ur kontakter ur väggen. Inte uppskattat av föräldrarna som springer efter och ropar nej!
Han snickelisnackar mer också. Många härliga ljud. En del höga en del låga.

Vi har haft en himla trevlig månad med Ola hemma. Det har varit upp och ner med mina händer men nu börjar det kännas riktigt bra. Ärret på vänster handled är inte snyggt nu men det blir bättre. Imorgon ska jag gå till vårdcentralen för att ta stygnen på höger.
Nojig som bara jag kan vara så tror jag att det är något fel denna gången.....
Det ska bli skönt att bli av med bandaget och så. Duscha själv och kunna laga mat obehindrat. Och städa....

Det var nåt jag skulle skriva men just nu har jag glömt bort det....

Jag återkommer.

Över och ut.

onsdag 10 december 2008

Landkrabba

Klocka 04.36 vaknar jag med ett ryck.

Vad f&¤&(n!!! Vad var det som lät???
Hjälp! Det är ett larm, det är "hesa Fredrik"!

Upp, upp, fort, fort.
På med radion!
Dom pratar om Rio och karnevalsdräkter! Och spelar "We are family"!!!!
Det är ju kriiiiiig!!!!!

Jag går till dörren och öppnar den. Jag hör fortfarande signalerna men det är nåt som inte riktigt stämmer....

Jag väcker Ola.

Han informerar landkrabban om eftersom det är dimma så är det båtar som signalerar....

Oj då.

Jaja, så är det med insjöfisk vid havet.
Det blir tokigt ibland.

fredag 5 december 2008

Färdig!

Så nu är jag färdigopererad.

Det gick jättebra denna gången också. Mycket bra personal, träffade en del av de jag träffade första gången. Dom kollade in och sa hej. Mycket snällt.

Jag har rätt så mycket ondare denna gången. Antagligen för att jag inte fick med mig lite starkare tabletter hem. Men snälla svärmor kom hit med tabletter igår.
Så får man inte göra. Aja baja. Men jag ville sova inatt.
Och det fick jag.

Drömt en massa inatt och nu på morgonen. En massa skilmässor, besök.
Fia som satt och åt lussebullar på vår baksida (snälla, låt det vara en sanndröm)en gammal klasskompis som kom hit med sin fina hund, så att Nemo, Assar och Valle blev helgalna....

Ja ja, konstig hjärna.

I helgen ska vi på lilla M:s dop.
Då får vi även träffa fam L. Det ska kramas.

Men dagen blir väldigt lugn. Jag ska vila. Och inte skriva på datorn. Det gör ont.

*vinka*

onsdag 3 december 2008

Tummarna tack!

Så behöver jag er igen!

Håll tummarna imorgon för operation två.
Kl 8.30 ska vi vara där vilket innebär att jag måste kliva upp kl 05 ca.

Jag är "descutanad" två gånger och ska duscha en tredje och sista gång imorgon bitti.

Jag hoppas på samma team som förra operationen. Mardrömmen är att jag får ett pucko som ska sätta nålen i armen och en brysk gammeldags sköterska som kommer vägra ge mig lugnande om jag behöver. Och att bedövningen inte tar.

Och bara för att det gick bra förra gången så betyder inte det att det gör det denna!

Japp, hon är här nu. Katastrofkvinnan. Hon stannar tills imorgon.

Sen kommer Icka tillbaka.

Rädsla är nåt otroligt starkt.

Nu måste jag gå och lägga mig.

Hoppas att min lilla nötkrokant sover inatt.


Håll era tummar för mig imorgon!!!!

Tisdag i advent

Var som sagt och tog bort stygnen i går.
Det gick bra.

Jag har knappt ont i vänster handled, bara om jag belastar (bär på sonen) för länge.
Jaghar desto ondare i höger! Men imorgon så blir det åtgärdat också.
Helt fantastiskt egentligen, att dom bara går in , snittar upp senskidefacket och sen så slutar det göra ont.

Jag glömde skriva att vi var till BVC i fredags och mätte och vägde älsklingen. Han är 66 cm lång och väger 7915 g. Han har sedan sin födsel hoppat upp flera steg på viktkurvan. (låg på under -3, ligger idag på strax under "normalkurvan") och på längkurvan har han hoppat ca 2 steg. Hattmåttet har legat på det normala eller strax över.
Vår lille Einstein!

Det är ju bra eftersom han ska bli austronaut.

Idag ser det ut att bli fint väder här ute. Vi tar nog en långprommis!

Och Ola ska göra lussebullar. Har han sagt. Vi får väl se hur det går.....


Vi var nämligen uppe med en pigg son i natt. Mellan 1.45-3.30. Så medans Ola sover lite så är jag Och Gustav vakna igen.

Jag planerar inför Gustavs tonårstid..... då ska jag sova igen..... och kolla på hur mycket film jag vill.

tisdag 2 december 2008

Insomniac

Jaha ja, jättekul. Jag har varit vaken sedan 03.30.
Ältat, vridit på, funderat, tänkt.

Inte kommit fram till nåt speciellt.

Fått två bra idéer.

Snusat på bebis, pussat på bebis, bytt blöja på bebis, matat bebis.

Petat på den tandgnisslande, snarkande mannen.

Nu har jag satt på kaffe.
Jag lär behöva det idag.

Tar bort stygnen kl 9.20. Det kliar.

Nu plockar jag fram frukosten och väcker den stora favoritkillen.

Hoppas att ni haft en bättre natt.

Kram/I.